Lärarinnan Ingeborg Sommarström köpte tomten år 1917 av makarna Klang, som bodde på den västra tomthalvan. Bostadshus, bagarstuga och uthus ritades av Anders Öström, men bostadshuset uppfördes troligen aldrig. Det skulle ha blivit ett stort hus med två kök, många rum och inredd vind. Bagarstugan och uthuset byggdes däremot, och år 1921 fick bagarstugan en tillbyggnad norrut, samtidigt som en bit av uthuset revs. Bagarstugans tillbyggnad kom förmodligen till med tanke på fröken Sommarströms föräldrar Johan och Maria Antonina Sommarström. Till dem sålde hon nämligen den södra delen av bostadshuset och tomten samt en del av uthuset år 1923. Senare övertogs gården av Ingeborg Sommarströms bror John, som var skutskeppare och segelmakare. Han lär ha varit en god berättare med många historier på lager.
Bilden visar baksidan av bostadshuset strax före rivningen på 1980-talet. Foto: Maria Knyphausen/Stadsarkitektkansliet