Hur eftervärlden sett på Hilda Hongell
Vid sidan av några monumentala byggnader av arkitekterna Sonck, Ahrenberg och Cedercreutz är det Hilda Hongells sekelskiftesvillor som i dag ses som speciellt värdefulla i stadsbilden. Så har det inte alltid varit. Hon satte sin prägel på staden vid sekelskiftet, men nämns inte med ett ord i stadens femtioårshistorik 1911. Ännu i medlet av 1970-talet var namnet Hilda Sjöblom/Hongell okänt i Mariehamn.

Planeringen på 60-talet
Generalplan 1964 – Mariehamn fyllde 100 år 1961. Då utökades stadsområdet genom inkorporering både norr och söder om den ursprungliga staden. För att sy ihop de nya områdena med det gamla inkallades arkitektexperter som utarbetade en generalplan 1964. Planeringens ledstjärna var ”allt för bilismen”. En ringväg runt staden med nya leder längs västra och östra hamnen inritades. Övernässtugan, Societetshuset och Miramar blev under trafikanläggningarna liksom en del av Tullarns äng.
Illustration 1965 – För att åskådliggöra hur bebyggelsen skulle utvecklas kompletterades generalplanen följande år med en illustrationsplan över kvarteren i gamla stadsområdet. De nya byggnadernas placering redovisades med vita rektanglar, ofta med skuggningar på norra och östra sidan. I regel skulle allt nytt dras in från gatulinjen. Längs Södragatan placerades lamellhus mitt inne i de gamla trädgårdarna med gaveln mot gatan. Vid gatan skulle sekelskifteshusens fasader ersättas av låga garage. Med rött har markerats drygt 400 då befintliga byggnader som enligt planen inte skulle sparas. Avsikten var att samtliga trähus och t.ex. alla byggnader ritade av Hilda Hongell skulle utraderas. Endast stadens offentliga monumentala byggnader och några våningshus vid Torggatan skulle bli kvar. Under det följande decenniet gjordes i enlighet med de presenterade idéerna nya stadsplaner för de gamla kvarteren. En målmedveten rivningsvåg sköljde över staden. Hus efter hus revs. Det folkkära Miramar försvann 1973 och stadens främsta kulturhus Socis revs trots massiva protester 1975. Förlusten av merparten av den gamla bebyggelsen ledde småningom till byggandet av miniatyrstaden ”Mariehamn på 1920-talet”.