Ända fram till 1920-talet var detta stadens utmarker. År 1912 uppförde Mariehamns kyrkoförsamling ett litet svartmålat vagnslider för likvagnar. Hästarna som spändes för vagnarna var mörka till färgen och även formännen var svartklädda. De hette Friman och Eliasson och den senare var känd för sitt praktfulla röda skägg, en färgklick i allt det svarta. J. Lindell ritade ett bostadshus för två familjer år 1929. I källarvåningen fanns ett skomakeri med egen ingång längst till höger. Liksom de övriga 1920-talshusen på Nygatans norra sida byggdes bostadshuset något indraget från gatan, medan uthuset, ritat vid samma tid, placerades längst in på tomten på traditionellt vis. Valter Jansson, som bodde på gården på 1920-talet, var hemma från Espholm. Han for till Amerika men återvände till Åland och försörjde sig som fiskare och byggnadsarbetare. Han hade en fin tenorröst och uppträdde sporadiskt på fester och offentliga evenemang. Den östra tomthälften bebyggdes först på 1930-talet trots att Jac Lundqvist redan 1929 ritat ett stort bostadshus med fyra lägenheter. Det uppfördes av Hugo Eriksson och köptes år 1936 av byggnadsarbetaren och amerikaålänningen Karl Westerholm och hans hustru Aina.