Tomten, den s.k. Moldakoffska gården, ägdes ursprungligen av vicekonsul Nikolaj Sittkoff, en av de mest prominenta personerna i Mariehamns historia. Han gjorde sig en förmögenhet på rederi- och handelsverksamhet och dominerade på sin tid såväl affärs- som sällskapslivet i staden. Huset uppfördes år 1876, samtidigt som Nikolai Sittkoff på entreprenad uppförde elementarskolan, därefter Realläroverk och senare Rådhus. Familjen Sittkoff ägde gården i tjugo år tills den såldes till skeppsbyggmästaren Karl August Lindman. År 1898 köptes gården av Föreningen för Sjömanshemmet i Mariehamn, som var nära förbunden med friförsamlingen i huset bredvid. Torsten Montell som lett Lyceibygget fick i uppdrag att planera tillbyggnader och reparationer av bostadshuset och då dessa var utförda år 1903 kunde Sjömanshemmet flytta in i sina nya utrymmen. Fram till dess hade Realläroverket på andra sidan Östra Esplanadgatan hyrt tilläggsrum i huset under fyra år. Samma höst 1903 stod Realläroverkets nya byggnad färdig (senare Lyceet).
Tio år senare företogs ytterligare ombyggnader och huset fick många fler rum. Fasaden fick jugendaktiga drag med asymmetriskt utseende, mansardtak och småspröjsade fönster. Föreståndarinna under perioden 1884-1906 var Gustava Andersson, Stava-Moster kallad, som fram till dess hade inhyst Sjömanshemmet i sitt eget hem i Västra Hamnen. Där fick sjömän som tillfälligt uppehöll sig i staden mat och logi, de sjuka och hjälplösa fick vård. Stava-Moster levde hela sitt liv bland sjömän, både hennes man och alla sönerna gick till sjöss. Hon blev änka vid 34 års ålder och efter att yngste sonen Julius omkommit på sjön år 1876 ägnade hon sig helt åt att ta hand om sjömännen som sina egna barn, vilket de var henne mycket tacksamma för. Hennes dotter Julia var gift med kapten Anders Öström. Då Kock- och stuertskolan startade år 1926 förlades verksamheten till Sjömanshemmet.
På bilden syns sjömanshemmet till höger.