I slutet av år 1880 anhöll fabrikör Hugo Alfred Fahler av stadsmyndigheterna om mark för att starta ett garveri. Platsen han åsyftade låg på stadens utmark väster om landsvägen vid den s.k. Norra grinden. Han fick den begärda tomten och byggde samma år sin garveriverkstad. En karaktärsbyggnad uppfördes på tomten år 1881. Eventuellt revs ett äldre hus på samma plats. Detta år inleddes också garverirörelsen. År 1882 byggdes ett långt uthus i västra kanten av tomten och året därpå uppfördes ytterligare en garveriverkstad, mittemot uthuset. Bostadshuset byggdes till år 1891. År 1901 skarvades bostadshuset i med en nio meter lång tillbyggnad. Här i husets västra del fanns affären med försäljning av bl. a. skor och läder. Vindmöllan på gårdsplanen var installerad för vattenförsörjningen och drev en pump i brunnen. Då fabrikör Fahler avled år 1909 övertogs garverirörelsen av possessionaten Jakob J. Rotz. Efter Rotz död år 1919 drevs garveriet vidare av Vihtori Rantakari. I dag är alla hus rivna; de flesta av byggnaderna revs 1951. På det långa bostadshusets plats står i dag en rappad bostads- och affärsfastighet. Ålands första järnväg gick från tomten ner till Fahlers bro. Hudarna som skulle garvas till läder låg i blöt nere vid bron. När hudarna hade legat länge nog i blöt gick det lättare att skrapa bort håren. Detta gjorde man från en flotte i vattnet. Hudarna förvarades sedan i ett 15-20 meter långt magasin på brons norra sida innan de transporterades på järnvägen upp till garveriet. Järnvägen var framför allt ett nöje för barnen som brukade tjuvåka på vagnarna.
Bilden visar karaktärsbyggnaden från år 1881 till vänster och garveriet till höger.