Arkitekten till detta bostadshus är okänd, liksom byggnadsåret. En ändringsritning fastställd år 1886 visar dock att ett hus som uppförts tidigare i nordöstra hörnet av tomten förlängdes det året. Ett nytt hus (till höger på fasadritningen) byggdes helt enkelt ihop med det gamla. Uthuset inne på gården gick igenom samma procedur. Hilda Sjöblom ritade år 1891 en bagarstuga som till utseendet liknade ett litet bostadshus – den hade t.o.m. inredd vind. År 1882 köpte bonden och skepparen Mathias Karlsson och hans hustru Anna Erika gården. Från 1890-talet kallades gården Skeppar Karlssons gård i en lång rad annonser för allehanda verksamheter. Selma Nordlin öppnade här sin första delikatessaffär 1890, då som filial till hennes verksamhet i Åbo. I gården har bland andra kapten Petter Troberg och den beryktade bankmannen Erik Johan Pajala bott. År 1910 annonserarde Bertha Suominens Kortvaru & Leksakhandel att den finns i Kapten M. Karlssons gård. På 1920-talet fanns där ett hembageri drivet av tant Martikainen. År 1920 delades tomten i två delar, varav den västra såldes till direktör Hugo Vennerberg men förblev obebyggd hela 1920-talet, medan den östra med alla byggnader köptes av Johan Edvard och Hulda Augusta Karlström. ”Pip-Johan” var en stockholmskis känd för sin pipa och sin domderande vokabulär. Han hade varit varietéartist i Stockholm men försörjde sig i Mariehamn som byggnadsarbetare. Under 1920-talet bodde så många hyresgäster av olika slag i huset att det i folkmun kallades Nationernas Förbund. Bilden visar fasaden efter att trapporna ändrats år 1928.